Examensuppsats

pil-vanster Åter till CV

Examensuppsats från mina studier vid Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI).


Läser man långsamt så tar det längre tid
En studie om notläsningssvårigheter och dyslexi

Examensuppsats
Klicka för att öppna uppsatsen

Examensarbete
Musikpedagog­examen
Höstterminen 2010
Poäng: 7,5 hp
Författare: Per Rosenius
Handledare: Maria Calissendorff

Bakgrund
Vi lever i ett skrivspråksbaserat samhälle, där läs- och skrivförmåga är en nödvändighet. För samhällsmedborgare med brister inom detta område innebär det avsevärda konsekvenser. Begreppet dyslexi har dock på tämligen kort tid förändrat synen på detta och medfört ökade möjligheter till hjälp för berörda individer. Den musikakademiska världen är ett notbaserat samhälle, där notläsnings- och notskriftsförmåga är en nödvändighet. Hur ser det ut i detta samhälle? Finns det någon koppling mellan dyslexi och notläsningssvårigheter.

Syfte
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med kombinerad yrkeserfarenhet och/eller privat erfarenhet från såväl dyslexi som notläsning uppfattar en eventuell koppling mellan dessa båda företeelser.

Utifrån detta syfte har följande frågeställningar hanterats:

  • Vilken uppfattning uttrycker de tillfrågade angående en eventuell koppling mellan dyslexi och notläsning?
  • Hur kan dyslektiska musiker påverkas av sin dyslexi?
  • Vad anser respondenternas om en eventuell koppling mellan dyslexi och kreativitet?

Metod
I arbetets bakgrund har material presenterats inom två huvudområden: dels läsning, skrivning, och dyslexi, dels notläsning och notläsningssvårigheter. Målet med undersökningen har varit att sammanföra dessa områden och utforska kopplingen dem emellan. För detta ändamål har kvalitativa intervjuer genomförts med tre respondenter med kombinerad kompetens inom dessa områden.

Slutsats
Slutsatsen av de uppfattningar som framkom i intervjuerna och av refererad litteratur är att det finns en koppling mellan notläsningssvårigheter och dyslexi – främst avseende mental hastighet och automatisering. En annan fråga som behandlats är huruvida dyslektiker är mer kreativa än andra. I den mån så är fallet måste det dock betraktas som kompensatoriska egenskaper. Dyslexi är en språkfunktionell störning som per definition måste ses som ett funktionshinder – inte en kreativitetsbegåvning. Det är viktigt, oavsett om man är dyslektiker eller inte, att acceptera och vara trygg med sina svagheter men också att fokusera på och utveckla sina styrkor. För självförtroende tycks vara en viktig faktor för hur dyslektiker hanterar sina problem – om man blir offer för omständigheterna eller ser möjligheterna i dem.


Hela uppsatsen

Musiker, kompositör & arrangör